A blog about and on Sweden.

måndag, november 13, 2006

Det dröjde länge ... .

Jag undrade ett tag vad som hänt med svenska vänstermedia - inte ett påhopp på flera dagar. När nu alla ministrar i Alliansen granskats ner på subkvarknivå och vänsterjournalisterna inte lyckats hitta något - inte ens en felparkering från 1982 - verkade luften ha gått ur dem. Men, så kom det: A-kassan!

Regeringen vill höja avgiften till arbetslöshetskassan, men är man inte med i facket blir avgiften lägre eftersom medlemsavgiften bortfaller. Därav det höga tonläget hos makteliten på LO och TCO (etc): Vem behöver fack som tar ut granskningsavgifter (som hos Byggnads) som inte kommer medlemmarna till godo?

Här går en skarp skiljelinje: Vi har de Felfrias Parti, diverse kommunister och socialister som anser "Att land skall med bidrag byggas". Sedan har vi den andra sidan som anser att det är arbete som bygger upp ett land, vilket innebär att arbete som ska stimuleras (inte motarbetas).

På sedvanligt (s)-märkt desinformationsmanér har De Felfrias Parti mobiliserat allt vad de har i opinionsbildarväg och lagt ut formliga bombmattor av misstänkliggöranden och påhopp, där slutsatsen är att samhället inom kort går under.

Jag visste inte att alla i Sverige är beroende av a-kassa och att alla snabbt går döden till mötes om dagersättningen sänks med 50 kronor.

Det är på gränsen till patetiskt löjligt när Saco säger att ingen längre vågar studera på högskolan eftersom det blir mer riskfyllt med en sådana satsning när, citat, "möjligheterna till a-kassa försvinner för nybakade studenter".

Jaha, så syftet med högskolestudier är att få A-kassa? A-kasselinjen, kort sagt. Den snabba vägen från studielån till ett annat bidragsliv. Jag som trodde att målet med högskolestudier var att få jobb ... .

Men att reaktionerna är så fenomenalt överdrivna är inte att undra på. Det finns många lydiga soldater i sossearmén som gör det man (dvs företrädare för De Felfria) säger till dem. För oss andra - vi som tänker själva - bli effekten exakt den motsatta: Ju mer tonläget skruvas upp och (de beställda) vrålen ökar, desto mer likgiltig blir jag och inser att detta är maktelitens cirkus. Medlemmarna i låt oss säga Byggnads förstår nog vad det handlar om. De förstår att det inte blir krig, farsot eller global issmältning av att dagersättningen sänks med 50 kronor.

Tanken med omläggningen är att a-kassan ska bära sina egna kostnader i större utsträckning än vad den gör nu. Istället vill regeringen satsa pengarna på att uppmuntra oss som jobbar och sålunda underlätta för fler att komma in på arbetsmarknaden istället för att fastna i a-kasseberoende. Kom ihåg skiljelinjen mellan arbete och bidrag!

Så nettoeffekten blir lägre skatt för alla som jobbar, en minskning som med råge täcker den höjda a-kasseavgiften. (Det blir pengar över.) Alltså exakt tvärtom mot vad vrålarna har trumpetat ut de senaste veckorna.

Men uttryck som "lägre skatt" och "bestämma mer själv" är horrörer för De Felfria, där helst hela livet ska levas via ombud ... .