Jag myntar

Nej, jag håller inte på med kryddor. ”Den här köttbiten är för dåligt myntad. Var god och häll på lite mer. ”Inte heller arbetar jag på Myntverket och stampar ut gyllene 10-kronor dagarna i ända. ”Du myntar för långsamt. Vi måste ha minst 136 10-kronor per sekund.” Snarare handlar det om ord i allmänhet och ordspråk i synnerhet. Här finns mycket outforskat och – inte minst – outvecklat.

Varför heter det till exempel ”Lök på laxen”? Varför inte ”Bomull på braxen” eller ”Glass på gäddan”? Dessutom – varför bara fiskar? Vad är det för fel på andra djur? Jag skulle gärna se såväl silverfiskar, som knott och zebror:

Man ska inte sälja skinnet förrän björnen är skjuten. Så sant – men man ska heller inte ”lägga silverfisken i blöt förrän haren stämplat in”. En fluga gör som bekant ingen sommar. Men ett ”ensamt knott bor heller inte på vind”, eller hur? Hon har en räv bakom örat sägs det, men vad är det emot ”en skrubbad zebra står alltid med vevat knä.”

Jag kan bara hålla med dem som säger att ”En lycklig kyckling cyklar aldrig med kepsen på svaj”. Hur skulle det annars vara? När det regnar solkräm har de boende ingen semester kvar. Hur väl stämmer inte det?

"Arsenik och gamla spetsar” känner du säkert igen. Frågan inställer sig lika snabbt som en dopad sprinter i en nedförsbacke – varför inte ”Arsenik och nya spetsar”? Eller ”Curare och gamla spetsar”? Eller andra gifter i kombination med valfria tygsorter? Men det är som bekant lätt att fastna i gamla hjulspår och låta pucken göra jobbet när det faktiskt bara är att ändra ett eller par ord i stäven:

”Redan de unga romarna” visste att ta seden i vacker hand och mota Olle i den grind som dagens läge har lagt vid dörren, eller hur uttrycket lyder. Jag tror nämligen att ”de unga romarna” var väl så banbrytande som de äldre motsvarigheterna.

”Man har inte roligare än man gör sig” är möjligen sant, men ”man har roligare när andra gör på sig” är avsevärt ärligare och ett mer uppriktigt påstående.

”Skrattar bäst som skattar sist anses vara ett korrekt beteende. Personligen tycker jag att det åtminstone av privatekonomiska skäl kan vara bättre med ”Skattar bäst som skattar minst”.

Jag försöker så gott det går att smyga in egna ordstäv och formuleringar när jag pratar med folk. Vardagen blir inte lika grå då. Försök själv! Du upptäcker snart att det är betydligt lättare än man först trodde. Eller som taxichauffören sa när han backade in i korvkiosken: ”Bättre en platt korv till lunch än en rund pudel till middag.”

Stäva på!